Den så kallade stilla veckan har precis passerat.
Stor torsdag, lång fredag och lördag, stor den med och till slut påskdag.
Bjärka-Säby igen, fjärde gången. Kanske enda gången under året jag känner mig helig, på ett enbart bra sätt. Allt känns rent och ljust.
Konstigt egentligen, de dagarna handlar ju inte om det egentligen. Det är död, synd, mörker, frihet, och allt det där men på något konstigt sätt är det en ljus sorg som hela tiden bryter igenom. Inte på ett vemodigt sätt utan på ett genuint vackert sätt.
Satt på en stubbe i en tät tallskog i torsdags, länge. I början med Pär Lagerkvists Dvärgen men insåg ganska snart att jag faktiskt missade nuet (och att nuets naturromantik inte matchade Lagerkvists realism för att verka än mer pretentiös).
Så rent, oskuldsfullt och enkelt.
Den walesiska poeten R.S. Thomas skriver i en av sina dikter:
Evigheten finns i insikten att det lilla är mer än nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar